Ida Sannsell är 23 år och kommer från Storuman. Hon gör i år sin andra säsong som spelare för laget efter att hon under förra säsongen delade på tränarrollen tillsammans med Maria Swärdsudd.
- Eftersom jag började som spelare i laget var det svårt att gå till att vara tränare. Men nu trivs jag jättebra med att vara spelare, då jag känner att jag för tillfället har mer att ge på den fronten, säger Ida.
Hon började spela hockey när hon var åtta-nio år och spelade då tillsammans med killar fram tills dess att hon var 15. Hennes sista säsong i Storumans IK spelade hon som enda tjej tillsammans med herrarna i division tre. När det var dags att välja gymnasium var valet självklart, och det blev hockeygymnasiet i Örnsköldsvik. Där träffade hon bland annat Karin och Clara Markeby som hon även bodde granne med ett tag.
Hon valde efter gymnasiet att flytta till Umeå och går nu sista terminen på programmet för idrottsvetenskap.
- Jag vill jobba med idrott på något sätt. Men först ska jag nog läsa vidare, om jag inte får drömjobbet direkt nu i sommar när jag är klar, berättar Ida.
Det är hennes andra säsong som spelare och hon trivs bra i laget. Ida upplever att det är det jämnaste laget hittills jämfört med föregående år. Detta tror hon dels beror på den satsning som Björklöven har gjort inför säsongen men också på att de som var unga, och oerfarna när hon började, nu har börjat ta plats.
Ida ligger tvåa i skytteligan efter Karin Markeby och före Clara Markeby, alla tre ingår i samma femma och har sammanlagt gjort 32 poäng på fem seriematcher. Även Ottilia Classon och Selina Aho ingår i den resultatrika femman.
- Jag har ju spelat med Karin ganska mycket innan, men vi alla fem hittar varandra bra på isen samtidigt som vi har en stark sammanhållning och känsla, förklarar hon.
Hon är glad över lagets prestation i dubbelmötet mot Luleå, och tycker att de fick till ett bra ”flow” genom matchen. Samtidigt som hon upplever att försvarsspelet kunde varit bättre.
- Vi var i offensivzon i huvudet genom hela matchen, och då är det svårt att spela försvarsspel. Mot pojklagen lyckas vi spela tight, och ligga på rätt sida osv. och kan vi få in det tänket också till kvalet så tror jag vi går upp, säger Ida.
Hon fick avstå träningsmatchen mot AIK på grund av sjukdom, och satt istället i sekretariatet. Där fick hon se laget ur ett annat perspektiv. Och tydligt var hur matcherna mot Björklövens och Tegs ungdomslag har förändrat sättet laget spelar på, till det positiva.
- Vi hade den snabba hockeyn i huvudet, och var därför mer på tårna under matchen. Vi gjorde snabba spelvändningar och höll ett annat tempo. Det var som att vi hade steppat upp flera steg, berättar Ida.
På damsidan inom hockeyn har det förändrats mycket sedan Ida började. Hon tror dels att samhället fått en annan syn på tjejer som spelar hockey samtidigt som medierna har börjat ändra sitt rapporterande kring det. Men även Svenska Dam Hockey Ligan, SDHL, har bidragit till den positiva utvecklingen.
- Nivån har helt klart höjts tack vare SDHL. Lägsta nivån i den serien, ligger i år mycket högre än tidigare. Dock är problemet för ishockeyn på damsidan att glappet från div 1 till SDHL är för stort.
Med det menar Ida att det behövs en serie i mellan de två serierna, en motsvarighet till Allsvenskan, just för att få spelare som inte lyckas hålla sig kvar på den nivå att ändå fortsätta med hockeyn. Idag upplever Ida att glappet där i mellan är alldeles för stort.
- Ska man bibehålla den här nivån som vi nu är på, så måste man bygga under ifrån för att klara det. Det är nog rätt sätt att bidra och ta damhockeyn ännu ett snäpp längre utvecklingsmässigt. Det borde ställas högre krav på SHL klubbar att bedriva dam- och flickverksamhet! Vi måste hitta ett sätt att behålla tjejer inom hockeyn, och det som idag är positivt är att det finns förebilder för tjejer inom hockeyn, det hade inte jag när jag började.
