När Björklöven blev Björklöven

Det var hösten 1956 som Björklöven blev Björklöven. Visserligen hette laget IFK Umeå. Men det var just den här säsongen som laget fick sitt löv på tröjorna.

IFK hade gått upp i tvåan. Man skulle få nya tröjor. Olle Rydfjäll, som senare kom att bli en stark man i Björklöven, fick i uppdrag att rita de nya tröjorna. Naturligtvis blev det ett löv på tröjorna – ett björklöv.

-New York Rangers var mitt favoritlag på den tiden, minns Olle. Därifrån hämtade jag inspiration. Och lönnlövet fick bli ett björklöv. Något som var självklart. Umeå är ju björkarnas stad. Sedan dess har man kallat Umeå stolthet för Björklöven.

Ishockey kostade pengar även på den tiden. Visserligen var resorna kortare än vad dagens elitserieklubbar har. Och matcherna var färre. Men redan då hade pengarna börjat smuga sig in i sporten. Det kostade om man ville värva en etablerad spelare. Det räckte inte med att bara erbjuda ett bra arbete. Björklöven hade det dock bättre förspänt än många andra klubbar i landet. Dels fick man Sveriges tredje ishall redan 1963 och dels hade man det förspänt med många skolor i Umeå som lockade. Plus att många ishockeyspelare även gjorde värnplikten i Umeå.

Sammanslagning mellan IFK Umeå och Sandåkern

På våren 1970 tyckte styrelsen i IFK Umeå, att ishockeylaget var en stor ekonomisk risk. Man hade också svårt att få sponsorerna att räcka till, eftersom skidåkningen och friidrotten också krävde sitt.

På den tiden var "Guld-Martin" Lundström ordförande i IFK och Lars Mårten Eliasson var boss för Sandåkern. IFK föredrog att lägga pengarna på skidor och friidrott. SSK valde att satsa på fotboll.

I samma veva ramlade Sandåkern ur div.1 norra. En möjligsamarbetspartner?

Kontakter tog. I det längsta försökte man dölja planerna på en sammanslagning. Men till slut föll alla pusselbitarna på plats. Den 15 maj var allt klart.

Att klubben skulle heta Björklöven blev det ingen diskussion om.

-Namnfrågan var faktiskt det enklaste i sammanslagningen, säger Olle Rydfjäll, som var en av initiativtagarna. Svårare var det att övertyga de gamla falangerna om att en specialklubb för ishockey var att föredra, kontra att vara en sektion i en större förening. Många var också negativa till sammanslagningen. Menade att det aldrig skulle gå att få tillräckligt med sponsorer för att kunna stå på egna ben. Västerbotten Kurirens Lia Jonsson däremot var positiv, skrev:

"-Åtta modiga män ställer sig i spetsen för en ny ishockeyförening – må de lyckas"

Barrefjord – första tränaren i klubben

Tränaren under Björklövens första år var Kjell-Olof Barrefjord och Sixten Jonsson. Sixten som var en legend bland sportjournalisterna i norr. Sixten var en icke utbildad hockeytränare, men en entusiast för ishockeyn och en duktig skribent. Här hade Björklöven mycket gratis. En tränare som också jobbar som sportjournalist. Ingen risk för mediadrev här inte.

-Redan första året gjorde vi en tuff turnering i Sovjet och Moskva, berättar Olof Rydfjäll. Vi mötte lag som CSKA, Dynamo, Sibir från Novosibirsk, ZKL Brno från Tjeckoslovakien och Ässet från Björne-borg. Den här turneringen gav oss mycket influenser för framtiden. Redan då fick vi insikter i hur ryssarna tränade. Vi var imponerade. Naturligtvis tog vi efter i många stycken. En gång i tiden fanns också stora traktordäck till hälften nergjutna i asfalten brevid isladan på Teg. Med tunga järnrör skulle spelarna sedan slå på däcken. Så tränade ryssarna och så skulle Björklöven träna. Ryssarna hade viktvästar och då skulle även Björklöven ha det. Ryssarna jobbade med gummislangar, vilket även Björklöven tog efter.

Ordförande under de första åren för Björklöven var Jan-Erik "Janscha" Brändström. Sedan kom David Nyberg och lasse Näsman. Därefter var det dag för Olle Rydfjäll, som arbetat i klubben i mer än 35 år, både som spelare och ledare. Idag menar man att Olle är en av de som betytt mest för klubben. En allt-i-allo, spelare, sekreterare, ordförande, värvare, fixare, mentor. Säg vad inte Olle varit i klubben, det var ju dessutom han som ritade klubbmärket.

Om klubbmärket

Efter att ha bestämt sig för att bilda en ny klubb hade Björklöven drygt 4 månader på att få ihop det hela till premiären. Mest bråttom var det med klubbmärket eftersom det skulle användas i trycksaker och annat material om den nya klubben. Svenska Ishockeyförbundet låg på efter man ville trycka upp sitt material. Plus att Björklöven måste fixa fram nya tröjor till premiären.

-Klubbmärket ritade jag på kontorstid, berättar Olle Rydfjäll. Björklöven fick bli i skrivstil och UMEÅ med versaler. Färgen skulle vara gult och grönt. Eller guld och grönt som jag brukade säga.

Märket har sedan ändrat några gånger under årens lopp. Ett tag bytte man bort björklövet mot ett lodjur, för att sedan ta tillbaka originalet igen- björklövet. Dock med ett undantag, Björklöven UMEÅ i vitt istället för gult som i originalet.

-Sammanslagningar brukar sällan lyckas. Men den här blev lyckosam. I stället för att vi var två klubbar som slogs i botten av div.1, blev vi nu en etablerad elitklubb. Sponsorerna ställde också upp på vår sida, vilket var en av förutsättningarna för att lyckas